När man väl är nöjd över att ha hunnit med så mycket under helgen, då inser man att det ändå finns så mycket kvar att göra. Trots att jag hunnit;
- skriva klart affärsplan
- Öppna UF-företaget för allmänheten
- Köra 2 pass hos Friskis
- Jobba åt tidningen
- Träffat panelen
- Testat spelen
- Skrivit klart svenskan
- Varit med mina vänner
- Filmat åt mediaproduktionen

Trots allt det känner jag att det inte finns tid för sömn. Tänk om helgen bara kunde vara liiiiite längre.
Jag tror inte att någon människa på denna jord förstår hur mycket jag älskar London, knappt jag själv ibland. Staden som jag skulle kunna tillbringa mitt liv i, staden där jag är så lycklig och så nyfiken. Kan man vara kär i en stad? För i så fall är jag det. 
 
Blir alltid så glad när jag kollar på gamla bilder, bjuder på några från denna sommaren. 
 
Vid Notting Hill 
 
Utanför den berömda bokaffären. 
 
Det finns en massa sköna (konstiga) typer att hitta på marknaden..
 
Lilla jag bland sötaste husen i London? 
 
Nästa års Halloween-outfit? 
 
Skön bild! 
 
 
Jag tror att mitt liv flyger förbi i 100km/h just nu. Jag har höstlov men det känns inte alls. Det är jobb, möten, skolarbete och UF-företag. Lyckligast är jag när jag får träna på kvällen eller när jag får träffa mina underbara vänner. Tyvärr skulle jag vilja göra det så mycket mer men jag hinner inte, för tiden finns inte där.